Interna och externa benchmarks

Just frågan om vad som karakteriseras som ett bra resultat varierar inte bara från bransch till bransch.

Det varierar även genom frågor och teman i själva undersökningen.

Det är ingen hemlighet att människor vanligen får ett högre resultat på frågor där man ska utvärdera sig själv eller sin egen insats istället för andras.

Frågan ”Jag gör gärna en extra insats när det är nödvändigt” ger t.ex. ofta vanligen ett högre resultat än frågor om kollegor på andra avdelningar.

Och handen på hjärtat? Vi känner det tydligt på oss. Orsaken till att samarbetet mellan avdelningarna inte fungerar till 100 % är i regel att de där borta på den andra avdelningen inte gör vad de ska.

Dessutom finns det även en tendens till att vissa teman generellt sett ligger högre eller lägre än andra. T.ex. ger frågor om balans mellan tid och uppgifter vanligen ett lägre resultat än andra frågor i undersökningen.

Dels kommer alla anställda någon gång uppleva utmaningar med tidspress och balans mellan arbets- och privatliv. Dels kommer det att finnas ett naturligt metodfel i svaren, eftersom anställda sällan har ett intresse av att svara att de har gott om tid.

Och kulturella skillnader mellan olika länder och branscher har också en betydelse för vilka drivkrafter som vanligen ger ett högt eller lågt resultat.

Det gör att det ofta krävs en särskild insikt för att förstå resultatet av undersökningen innan man kan börja med det uppföljande arbetet.

Här är trender samt interna och externa benchmarks ofta det första steget mot denna insikt.

Med det sagt är det dock viktigt att ha i åtanke att benchmarks aldrig får vara det enda verktyget. De kan aldrig ersätta en konstruktiv och involverande dialog med medarbetarna om vilka insatser som ska prioriteras för att skapa en bra arbetsmiljö.

Kännetecknen på ett bra eller mindre bra resultat på arbetsplatsbedömningen, trivsel- eller pulsmätningen varierar som sagt av många olika orsaker – inte minst branscher och landsgränser.

Därför är Rambølls benchmark beräknat baserat på det land och den bransch som din organisation är verksam i.

På det sättet upplyser Rambølls benchmark er om hur bra era resultat är jämfört med de allmänna tendenserna inom er bransch och ert land. Mer exakt ger det en indikation på om ni presterar på normal nivå, bättre eller sämre än vad man kan förvänta sig baserat på Rambølls analyser.

Här ger Rambølls benchmark även inblick i de områden där det finns störst potential för förbättring.

Eller som Søren Wæhrens, produktchef och seniorkonsult på PeopleXact, formulerar det:

Rambølls benchmark gör det möjligt att jämföra din organisation med ett stort antal branscher samt med det generella landsgenomsnittet.

Rambølls benchmark uppdateras varje år, innehåller bara data från de senaste tre åren och beräknas baserat på data från hundratals organisationer i många europeiska länder.

När benchmark uppdateras kan det dock medföra att de benchmarktal som resultaten av undersökningen jämförs med ändras i mindre grad.

Det kan ha betydelse för vilka drivkrafter som karakteriseras som över eller under Rambølls benchmark. Om man som organisation väljer att ändra till ett helt annat benchmark så kan det ha större betydelse.

Varje avdelnings undersökningsresultat jämförs med hela organisationens samlade resultat.

Det ger inblick i om drivkrafterna ligger på normal nivå, högre eller lägre än resten av organisationen.

Härifrån är det sedan lättare att bedöma om en drivkraft är en styrka eller ett insatsområde för den aktuella avdelningen eller organisationen generellt.

På samma sätt ger det också en bättre förståelse för vad som karakteriserar en bra prestation inom organisationens kultur och vardag.

Men var försiktig med att övertolka en hög poäng jämfört med den egna organisationen, om resultatet konstant är lågt i förhållande till Rambølls benchmark.

Det är t.ex. inte nödvändigtvis svårt att få ett relativt högt resultat på en drivkraft jämfört med den egna organisationen, om organisationen generellt sett klarar sig dåligt.

Den interna jämförelsen bidrar dock till att bestämma insatsområden. Om ett ämne t.ex. får ett resultat som ligger under både Rambølls benchmark och resultatet för den egna organisationen så är det högst sannolikt en drivkraft som bör prioriteras.

Det är viktigt att tänka på att benchmarks bidrar till att bestämma resultaten i undersökningen, men resultaten ska alltid bedömas utifrån den kontext som de är en del av.

Benchmarks är ovärderliga indikatorer, men de kan aldrig ersätta en konstruktiv dialog med medarbetarna om vilka områden som ska prioriteras och vilka insatser som är relevanta att arbeta med.

Insatsområden som är viktiga för en avdelning eller en jobbtyp kan för andra vara ganska normala förhållanden som är svåra att ändra på.

T.ex. kommer vissa jobbtyper alltid få ett lägre resultat på frågor om inflytande, när arbetsmetoderna är exceptionellt strukturerade och förutbestämda med endast lite autonomi.

Vid ett sådant tillfälle är det oftast bäst att se på utvecklingen över tid och därifrån bedöma om det har skett en förbättring jämfört med de planer som drogs upp.

Generellt sett är det alltid viktigt att bedöma benchmarks utifrån den kontext som de befinner sig i och sätta dem i relation till syftet med undersökningen.

Business Psychologist (cand.psych)

Consultant

Xact By Rambøll

M +45 51 61 20 41

anbh@ramboll.com

LinkedIn